På tal om blodad tand...
När jag kom till dagis igår för att hämta barnen, såg jag att Malte satt i knät på fröken och säg allmänt däven ut. Föklaringen: Han hade ramlat och slagit i munnen på en träbänk så ena framtanden hade fått en rejäl smäll. Tanden satt lite snett och löst med fint köttsår runt! Jag hann tänka att det blir en trevlig kväll på akuten... Men när vi kom hem hade tanden rättat till sig och "halkat" tillbaka till ursprungsläget. Malte verkade inte heller ha så ont längre så vi blev hemma. Det kan väl hända att den har blivit så skadat att den kommer att trilla ur, men den dagen den sorgen... Wille slog ju ut en framtand när han var två och fick strax efter dra ut den andra också eftersom den svartnade. Det är ju tur att de får en uppsättning tänder till...
